PyUseCase för ExtJS

Häromdagen var jag på GothPy-möte och fick se och testa på PyUseCase. Efteråt funderade jag på det 18-månadersprojekt (~8 utvecklare) jag nyss avslutat där ExtJS varit GUI-ramverket i applikationen (dvs en Rich Internet Application).

PyUseCase för ExtJS

  1. Det hade varit väldigt användbart.
  2. Jag har inte sett något liknande för webb.
  3. Jag tror inte att det är omöjligt …
  4. … men det kan kräva en hel del kunskap (om Selenium IDE) och kod att få till. :/

Jag har ännu inte kollat på Selenium 2. Jag har inte testkört Bromine utan bara tittat på dess screencast. ** I början av projektet jag satt på pratade vi dock om att det hade varit fint att ta oss till den nivån att man hade selenium-test som verifierade use case. Det närmaste jag såg ett verktyg som skulle kunna stödja det var STIQ, men organisationen ville inte testa detta – att använda Selenium var tillräcklig risk i projektet tyckte man.

** “Management can look at the icons ” 7 minuter in i filmen :)

Versionshantering

Varken STIQ eller Bromine verkar dock versionshantera testen, eller gruppera dem i “detta är use-casen för sprint 10″, och det är något jag känner att jag saknar. Under de 18 månader vi jobbade så byggdes flera funktioner om, så i sprint 10 kanske vi stödde 15 Use case, medan sprint 11 bara klarade 12 eftersom 3 skrevs om.

Sättet vi hanterade det på var att kommentera bort test case från testsviten. Inte snyggt, men eftersom Hudson mailade oss varje gång testen inte fungerade var vi nästan tvungna …

Avslutande tankar

  • Det jag gillar med Bromine är kopplingen till krav/use case.
  • Det jag gillar med STIQ är wiki-hanteringen och att man försöker abstrahera testen till logiska enheter/interaktionssteg.
  • Det jag gillar med PyUseCase (för GTK) är hur inspelningen mappar till logisk enhet/interaktionssteg. Separationen med texttest är inte dum, eftersom valideringsbiten faller bort från stegen som behövs för att utföra use caset. Att ha två representationer av GUI:t (en ASCII-art och en verklig) är dock inte intuitivt för mig och känns som ren duplicering. Kanske är det ett nödvändigt ont man får acceptera för att få rena “use case test”?
  • Med ett UI-ramverk som ExtJS borde man kunna lyssna på komponenter på samma sätt som PyUseCase gör med PyGTK. ASCII-art-rendreringen server side (eller iaf någon logg) är jag tveksam till.